Människosyn, förhållningssätt eller övningsbank? Uppfattningar om värdet av Basal Kroppskännedom före och efter en BK I-kurs
Författare Ingrid Möller, leg sjukgymnast
Handledare Monica Mattsson, Med Dr, leg sjukgymnast
SAMMANFATTNING
Bakgrund
Primärvårdssjukgymnaster möter personer med en ytterst varierad problematik. Detta ställer krav på en bred yrkeskompetens. Ett brett utbud av kurser och utbildningar erbjuds för att möjliggöra både breddning och specialisering. I en tidigare studie om behandlingsmetoder som ansågs lämpliga att erbjuda patienter med psykisk ohälsa inom primärvårdsrehabilitering, nämndes Basal Kroppskännedom (BK) frekvent. Som sjukgymnast med egen erfarenhet av BK och primärvårdsarbete, undrade jag varför kolleger väljer att utbilda sig just inom detta område. När en BK I-kurs gavs på vår mottagning fick jag möjlighet att intervjua fem deltagande kolleger.
Syfte
Syftet var att beskriva motiven till att sjukgymnaster väljer att gå kurs i Basal Kroppskännedom, vilka förväntningar de hade på kursen samt om deras förväntningar infriades.
Metod
Utifrån problemformuleringen valdes en kvalitativ deskriptiv metod. Fem sjukgymnaster intervjuades med öppna frågor vid två tillfällen; veckan innan kursen samt två månader senare. Materialet bearbetades enligt kvalitativ innehållsanalys.
Resultat
Svaren sammanfattas under de tre huvudkategorierna; ”Utgångsläge före kursen”, ”Erfarenheter från kursveckan” och ”I backspegeln”. Ett återkommande tema i alla kategorierna är den egna upplevelsen. Att få en egen erfarenhet av övande och att söka efter svar i egen kropp uppfattas som något centralt i BK. Dessa erfarenheter leder till en önskan om fortsättning av BK övande och frågor om hur man skulle kunna upprätthålla praktiserandet på egen hand eller tillsammans med kollegor. Med erfarenheten från kursen har man något nytt att ta med ut i mötet med patienterna. Mellan intervjutillfällena har tanken på att skaffa fler tekniker och verktyg tonats ner. Sjukgymnasterna har istället fått ett förändrat perspektiv på hur de kan möta patienterna. Kvarstående frustration över hur man ska använda BK kliniskt beskrivs av ett par informanter.