Inte bara balansen - Om två kvinnor med diagnosen Multipel Skleros och behandling med Basal Kroppskännedom
Författare: Leg sjukgymnast AnneMari Marklund
Handledare: Leg sjukgymnast, lärare i Basal Kroppskännedom Kerstin Persson
Leg sjukgymnast, lärare i Basal Kroppskännedom Cajsa Wahlberg
Sammanfattning
Multipel skleros, MS, är i Sverige den vanligaste sjukdomsorsaken till rörelsehinder hos unga vuxna. Sjukdomen kan ha ett mer godartat eller ett mer aggressivt förlopp. Osäkerheten inför framtiden kan utgöra en psykisk belastning. Att lära sig acceptera och hantera situationen/livet i nuet och hitta en livsstil som underlättar är väsentligt.
Vanliga symtom som kan uppträda vid MS är bland annat minskad muskelstyrka, spasticitet, ataxi, koordinationsstörningar, känselnedsättning och nedsatt balans. Den nedsatta balansen innebär ofta ett stort problem som försvårar förflyttningar och att stå stabilt- risken att falla ökar.
Syfte
Syftet med detta pilotprojekt var att utvärdera om behandling med Basal Kroppskännedom, BK, kan påverka balansen och psykologiska/psykosociala faktorer samt att studera hur BK kan upplevas som behandlingsform hos två kvinnor med diagnosen MS. Syftet var också att försöka utvärdera om BK kan vara en givande behandlingsform generellt för MS-patienter.
En 40-årig kvinna med primärprogressiv form av MS och en 51-årig kvinna med skovvis fortlöpande typ av MS ingick i studien.
Metod
Som mätmetoder användes Bergs balansskala, Time Up and Go-TUG, BAS intervju samt frågeformulär med öppna frågor om kvinnornas egna reflexioner och upplevelser.
BK-träningen med samtal influerade av KBT och mindfulness genomfördes under 8 månader. Träffarna skedde 1 gång/vecka och varade drygt en timme per tillfälle. Kvinnorna uppmuntrades att öva BK mellan träffarna och att använda/öva den mentala närvaron i det dagliga livet.
Resultat
Resultaten av Bergs balansskala och TUG visade att kvinna A hade förbättrat balansen och förhoppningsvis minskat risken att falla.
Kvinna B hade inte förbättrat balansen - en liten försämring i ”tandemstående” och minskad hastighet i TUG-testet. De sista testerna gjordes 5 veckor efter debuten av senaste skovet. Att kvinnan trots flera skov under behandlingsperioden inte försämrats mer kan tolkas som ett tillfredsställande resultat. Poängen i Bergs balansskala var fortfarande höga och risken att falla bedömdes oförändrat som relativt liten.
Resultaten av BAS-intervjuer visade att kvinna A från början hade låga skattningspoäng (oproblematiskt), men av de områden som var problematiska förbättrades koncentration, muskelspänning och gränssättning.
Kvinna B hade höga skattningspoäng (problematiskt) innan behandlingen. Påtagliga förändringar skedde under behandlingsperioden: minskade ångestkänslor, fobier, ängslighet, initiativlöshet, vegetativa störningar samt förbättrades förmågan att uttrycka tankar och känslor. Hon återfick normalt intresse för omvärlden och fick ett ökat känslomässigt engagemang.
Konklusion
Denna studie tyder på att BK kan förbättra balansen hos patienter med diagnosen MS. Forskare på Karolinska Institutet menar dock att det kanske inte finns någon annan sjukdom där det är så svårt att bevisa en behandlings effekt på grund av sjukdomens nyckfullhet, skov och variation.
Att BK kan påverka psykologiska och psykosociala faktorer och att behandlingsformen upplevs som mycket givande på många olika plan framgår av BAS intervjuerna och kvinnornas egna beskrivningar i de öppna frågorna.
”Skulle önska att detta kunde pågå länge - för sjukdomen gör ju det”
Citat Kvinna B