FÖRÄNDRINGSPROCESSER I BASAL KROPPSKÄNNEDOM
Författare: Louise Danielsson, sjukgymnast, Psykiatriska Sjukgymnastiken Björkängen, SÄS
Handledare: Liv Helvik Skjaerven, Högskolelektor, Bergen University College
ABSTRACT
Bakgrund och syfte
Långvarig, ospecifik smärta och värk utgör en stor och ökande andel av sjukskrivningarna inom EU och förekommer ofta parallellt med psykisk ohälsa. Ett traditionellt biomedicinskt perspektiv har visat sig svårt att tillämpa för att hjälpa dessa individer. Forskning argumenterar istället för en holistisk syn där både fysiologiska, psykologiska och sociala faktorer anses ha betydelse för ökad hälsa och välbefinnande.
Basal Kroppskännedom är en sjukgymnastisk behandlingsmetod som tar sin utgångspunkt ur ett holistiskt perspektiv. Effekterna av metoden har utvärderats i flera studier, men mer kunskap behövs kring den faktiska behandlingsprocessen för att kunna klargöra ytterligare vad som förändras i och för patienten. Syftet med det här projektet är att söka efter en djupare förståelse för förändringsprocessen i Basal Kroppskännedom.
Metod
Studien utgick huvudsakligen från en kvalitativ, fenomenologisk ansats. 14 patienter deltog i en gruppbehandling i Basal Kroppskännedom under 16 veckor. Patienterna remitterades från psykiatriska öppenvårdsteam samt från primärvården. Samtliga beskrev besvär från kroppen i form av muskelspänning och/eller värk. Diagnoserna som förekom i gruppen var: depression, ångestsyndrom, kronisk trötthet samt post-traumatiskt stressyndrom. Observationer och reflektioner från grupptillfällena skrevs ned i en dagbok av gruppledarna efter varje gång och analyserades efter behandlingsperiodens slut genom en kvalitativ innehållsanalys. Patienternas erfarenheter efterfrågades även i en strukturerad gruppdiskussion som analyserades utifrån Nominal Group Technique.
Resultat
Analysen av observationerna visar på fyra områden av förändring hos patienterna under behandlingen. Dessa sammanställdes till teman som benämndes; Förändring i gruppdynamik, Förändring i upplevandet av kroppen, Förändring i kroppsattityd samt Förändring genom meningsskapande.
Gruppdiskussionen resulterade i följande uttryck för förändringsprocessen: ”Jag har blivit mer uppmärksam på och medveten om vad som händer i min kropp och att lyssna på detta.”
Slutsats
Förändringsprocessen i Basal Kroppskännedom berör flera aspekter, som i denna studie tolkades som fyra teman. Självreflektion och integrering av rörelserna i det vardagliga livet sågs underlätta förändring. Utifrån psykosomatisk problematik, framhålls resultatet av undersökningen som ett stöd för att Basal Kroppskännedom medför möjligheter att öka patienternas flexibilitet på både kroppslig och mental nivå och därigenom öppna för alternativ till ett dysfunktionellt användande av kroppen.
Implikationer
Detta arbete kan förhoppningsvis inspirera kliniskt verksamma sjukgymnaster att reflektera mer kring förändringsprocesser i behandling. Intervjustudier med patienter och sjukgymnaster föreslås som en intressant fortsättning i kunskapssökandet och utvecklandet av Basal Kroppskännedom som metod.